Preppning av skidspår i Jomala, spolning av en isbana i Mariehamn och byggandet av en frisbeegolfbana på Lappo. Möt Rune, Fredrik och Tiina – tre ålänningar, vars passionerade engagemang skapar förutsättningar för personer i alla åldrar att leva ett aktivt liv. Precis som vår försäkring Ömsen Hälsa också vill bidra till!

När det är brist på natursnö går de i regel för fullt – de fyra snökanonerna som är placerade i anslutning till motionsspåren vid Vikingahallen i Jomala. Några dagar senare ringer 77-åriga pensionären Rune Karlsson till traktens bönder som hjälper till att köra ut snön och sprida ut den i ett 20–30 centimeter tjockt lager med gödselspridare. Sedan är det pistmaskinistens tur att fixa skidspår i toppklass för hela Åland att åka på, inte minst barn och ungdomar.

- Många ålänningar kör något lopp under Vasaloppets vintervecka varje år, då är det tryggt att veta att det finns snö i spåren, att man kan få till träningen, säger Rune.

Ville inte vänta längre

Tanken var att kommunen skulle ha satsat på en konstsnöanläggning i Jettböle, och 2003 var projekteringen klar. I samma veva upptäcktes fuktskador i idrottshallen, som akut behövde åtgärdas, så pengarna gick till att renovera den i stället.

- Vi ville inte vänta, så vi var ett gäng skidentusiaster som gick samman och startade aktiebolaget Ålands Skid och Skidskyttecentrum, berättar Rune Karlsson.

Största aktieägarna i bolaget är Jomala kommun och Mariehamns följt av två föreningar, 18 företag och 128 privatpersoner.

- Vi har ett gott samarbete med Jomala kommun, bland annat är det idrottshallens personal som kör pistmaskinen, fortsätter Rune.

Längsta spåret som preppas med konstsnö är cirka två kilometer, är det mycket natursnö underhålls också ett 5-kilometersspår. När det behöver lagas snö läggs ett schema ut på Facebook, så får de som vill anmäla sig.

Vi kör både dag och natt i 4timmarspass. Men det är inga problem att få tag i vaktare till snökanonerna, alla vill ha snö och då ställer man upp, säger Rune.

Knappt hälften av summan det kostar att driva anläggningen får skidbolaget in via skidkortsavgifter och reklamplatser, övriga kostnader täcks upp av kommunen och de företag som sponsrar verksamheten. Det mesta praktiska arbetet med skidspåren sker dock helt ideellt, vilket även inkluderar skidskytteanläggningen på området.

Den håller jag i trim! Jag klipper gräset på sommaren och se till att tavlorna är i bra skick, säger Rune.

Rune har haft en aktiv livsstil ända sedan han i yngre tonåren började med orientering och skidåkning. Som skogsingenjör i sitt tidigare yrkesliv stortrivs han i naturen, men i 50-årsåldern fick han problem med foten. Sedan dess har det blivit mer fokus på skidåkningen, men även pistolskytte. Sex Öppet Spår-lopp och ett riktigt Vasalopp har han hunnit med.

- Jag har haft turen att få vara någorlunda frisk, men det kan ju hända att det är motionen som gjort att jag håller mig frisk. Jag vet inte jag…, säger Rune och ler.

Jag drivs av viljan att ge tillbaka

Som barn minns Fredrik Törnroos vaktmästaren som spolade isbanan på Ytternäs skola där han gick. I dag är han pappa till tre döttrar, varav de två äldsta går i samma skola som han själv gjorde. Nu är det Fredrik som tillsammans med några andra föräldrar ser till att isbanan spolas så att barn och unga kan åka skridskor och spela hockey under vinterhalvåret.

- Det var på den isbanan jag lärde mig att åka skridskor. Så nu vill jag ge något tillbaka. Att mina och andras barn kan komma ut och röra på sig, både på skolidrotten och på fritiden, det kan jag offra en hel del för, säger Fredrik.

Fredrik berättar att de har blivit fler föräldrar som engagerar sig från år till år. Hemma i familjens källare står brandslangen som används för att spola isen. Slangen kopplas till en vattenpost, som i sin tur öppnas med en kran som idrottsförvaltningen i Mariehamn lånar ut.

- Efter att vi sett till att underlaget är snöfritt gäller det att få det så jämnt som möjligt, vilket kan vara problematiskt då det är en grusplan vi spolar på, förklarar Fredrik.

Hjälper skolan att spara pengar

Isbanan är ungefär lika stor som en halv fotbollsplan och tar tre dagar att preppa helt från scratch. Sedan underhålls isen var och varannan dag, förutsatt att temperaturen håller sig på minussidan. Brandslangen har samma funktion som ismaskinen i en ishall, men att byta upp sig till en sådan är inget Fredrik drömmer om.

- Nej, det finns en charm i det där handarbetet. Särskilt nu när vi är fler som hjälps åt, det blir en grej liksom.

Nytt för 2019 är att kommunen hjälper till att ploga banan när det har snöat, vilket Fredrik är väldigt tacksam för. Tacksamma är också alla barn och föräldrar som flitigt nyttjar isen, och inte minst skolans rektor och idrottslärare. Föräldrarnas ideella arbete med isspolningen gör att skolan inte längre behöver hyra buss och betala för ishallstider. I stället går pengarna till att köra eleverna till slalombacken i Saltvik.

- Att barnen får prova på ytterligare en aktivitet sporrar mig verkligen att fortsätta. Det hade många av dem inte fått göra annars tyvärr, säger Fredrik.

Brinner för barn och ungas hälsa

Fredrik jobbar som lektor inom idrott och hälsokunskap på Ålands Gymnasium och det går inte att ta miste på hans brinnande hälsointresse.

Fysisk aktivitet handlar inte bara om att man rör på sig, det handlar även om socialt välmående, om kamratskap och psykisk hälsa.

Att föregå med gott exempel som vuxen tror Fredrik är en av nycklarna till att motverka den negativa hälsoutveckling som kollegor på skolor med yngre elever vittnar om. Att göra saker tillsammans; gå ut i skogen, till en lekpark eller idrottsplan, i stället för att sitta och slösurfa.

- I vår familj försöker vi ha mobilfria dagar, då blir det en helt annan diskussion kring matbordet och vi hittar på fler saker tillsammans, säger Fredrik.

I klassrummet jobbar han med ”brain breaks”, där eleverna får aktivera sig och på olika sätt, exempelvis genom att sätta ihop olika fingrar bakom ryggen eller att ställa sig upp och sitta ner på stolen tio gånger. Att bryta stillasittandet främjar hälsan, men också förmågan att koncentrera sig, vilket i sin tur förbättrar inlärningen

Skärgårdsbon som återvände

Cirka två timmars båtresa från Hummelvik ligger den lilla ön Lappo, en del av Brändö kommun. I Lappo by lever ett 30-tal bofasta, däribland Tiina Thörnroos, uppväxt på ön Sottunga en timmes båtfärd bort. Likt många andra skärgårdsungdomar tänkte hon som 16-åring ”aldrig mer skärgården”, flyttade till fasta Åland och utbildade sig till ingenjör.

Att få livspusslet att fungera är som vi alla vet en utmaning. Orken och tålamodet började tryta. Ett gästhem blev till salu på Lappo där familjen redan tillbringade sin lediga tid. Tiina tog chansen, sa upp sig från jobbet och flyttade tillbaka till skärgården och driver sedan dess

Pellas på Lappo med logi-, kurs- och konferensverksamhet, öppet året runt.

Jag var en vanlig lönelyftare som blev företagare. Inte har jag mindre att göra, men nu är det på ett annat sätt, säger Tiina.

Ålands första frisbeegolfbana

Men logianläggningen i sig är i allmänhet ingen reseanledning, så det gäller att hela tiden fundera på hur man kan attrahera besökare. På en mässa för några år sedan fick Tiina syn på en hel vägg med olika frisbees, som många stannade till vid.

- Vad i hela friden är det där, undrade jag. Så jag tog reda på mer och upptäckte att frisbeegolf är en jättesport. En sport vi hade rätt förutsättningar för och ett utmärkt sätt att nyttja marken utan att förstöra den, berättar Tiina.

Eftersom det inte längre finns boskap på holmarna som håller landskapet öppet krävdes många veckors hårt arbete med att städa upp i naturen innan Lappo Discgolfpark, Ålands första frisbeegolfbana, kunde invigas 2014.

- Alla som är nybörjare, vuxna eller barn, kan spela på samma nivå. Flera öbor använder den också, inte minst är det ett trevligt sätt att komma ut i naturen när man har vänner på besök. Man tror man ska ut och sporta, men man blir drabbad av en naturupplevelse, säger Tiina med ett skratt.

Banan har nio par 3-hål med en banlängd på 63–107 meter. Med säkerhetsavstånd mellan hålen mäter den ett par kilometer, i varierad terräng. Längs banan finns ett bord som man kan slå sig ner vid och ta en fikapaus, vilket Tiina rekommenderar.

Ovanligt med privat investering

I de allra flesta fall byggs frisbeegolfbanor av offentliga eller ideella aktörer. Det är svårt att bärga hem investeringen som privat företagare, menar Tiina. Banan är gratis att använda, och de som spelar ”på riktigt” har med sig egna diskar. Visserligen kan den som inte har egna diskar hyra i gästhamnskontoret under säsong, men det är en blygsam intäkt. Men pengar är inte allt.

- Allting hänger ihop här på Lappo. Gästhamnen har glädje av att vi har byggt banan, den lockar båtbesökare. Butiken och restaurangen är beroende av att det finns en gästhamn och vi är beroende av att det finns en butik. Man kan inte göra något bara för sig själv – det mesta man gör har andra glädje av också, slår Tiina fast.

Tiina vill se fler frisbeegolfbanor på Åland, och gläds åt den bana som Lions nu bygger i Mariehamn. För de som kommer för att spela vill gärna spela sig runt Åland. Helst vill de också ha en 18-hålsbana. Vem vet, kanske finns det snart på Lappo?