Ont om tid, brist på inspiration, planlösa inköp på tom mage och små matvägrare kan få vem som helst att ge upp ambitionerna i köket. Hur göra för att ta sig ur gamla hjulspår och få till vardagsmat som är bra för både hälsan, miljön och plånboken? Vi vände oss till hushållsläraren Harriet Strandvik för goda råd och matiga tips.

När livet snurrar snabbt är det ofta vardagens måltider som blir lidande och vi är många som ständigt brottas med svaret på frågan ”vad ska vi äta till middag?”. Matkonsulten och hushållsläraren Harriet Strandvik menar att det, paradoxalt nog, har blivit för lätt att äta.

– Innan kylskåpets inträde kunde vi inte förvara vår mat särskilt länge, då behövde vi lägga tid på att fundera över vad vi skulle äta, producera maten och konservera den. Sedan kom frysen och matindustrin och nu behöver vi inte fundera, för allt går att köpa, säger Harriet.

Det har gjort maten till en bortprioriterad del av livet, vilket ställer till det trots ett rikt överflöd av idéer och uppslag via olika matlagningsprogram på teve, poddar, kokböcker, mattidningar och receptgooglande på internet.

– Var finns just du i detta brus? Att stanna upp och bli medveten kring sin tidsanvändning gällande vardagsmaten är det första steget mot en mer harmonisk matvardag, tipsar hon.

Många brinnande järn i elden

Harriet Strandviks engagemang för bättre mat och måltider är omfattande. Hon föreläser, håller matlagningskurser, är delaktig i landsbygdsprojekt med koppling till mat, var med att starta upp FM i mathantverk och är också sakkunnig inom Sapere – en fransk metod som på ett lustfyllt sätt får oss att upptäcka mat med alla våra sinnen. Med mera.

– Ja, jag jobbar med flera hattar på mig, haha. Men vardagsmaten löper som en röd tråd genom allt. Kärnan i det jag är och vill inspirera människor kring är att äta bättre både för den egna hälsan, miljön och plånboken. Och det är vad du äter varje dag som gör skillnad.

– I en stressad vardag vill många knuffa barnen åt sidan, men vänd på det! Du lever i ett hushåll med massa resurser. Skola hastigt upp barnen till att bli dina parhästar i köket.

Oundvikligt att avsätta tid

För att inte behöva handla planlöst med kurrande mage gäller det att bestämma sig. Sätt som mål att ha en stressfri, prioriterad vardagsmatmånad. Gör sedan en grovplanering och engagera alla i familjen. Skriv upp vad ni tillsammans kommer överens om att ni ska äta.

– Ta hjälp av kostpyramiden! I toppen hittar du det vi ska äta minst av, som lördagsgodis, kött och förädlade mejeriprodukter. I basen finns det förmånliga – det du ska frossa i; grönsaker, rotfrukter, bär och spannmål. Fyll halva tallriken med detta, säger Harriet.

Själv beskriver hon sig som en riktig makaronilåda-mamma som älskar finsk husmanskost. Hon erkänner att hon så klart också faller in i gamla hjulspår och snurrar runt på sex till åtta rätter till vardags. Men det sitter i ryggmärgen att alltid servera något grönt till, alltifrån inläggningar, rårivna grödor och rotfrukter till mjölksyrade grönsaker och olika sallader.

Så gräv där ni står och gör en inventering kring vilka rätter ni brukar laga. Utgå från dessa och fundera över vilka grönsaker ni kan addera. Hur många färger kan ni få till på tallriken?

– Kör ni fast i taco-träsket och de klassiska köttbullarna, hämta kraft från andra matkulturer. Variera vardagsmaten med kryddor från Afrika, Asien och Medelhavet, föreslår Harriet.

Ge bort en färdighet i present

Och sedan då, när det kommer till själva matlagningen? Hur tänka kring den? Ja, här gäller samma princip som vid planeringen – involvera hela familjen.

– I en stressad vardag vill många knuffa barnen åt sidan, men vänd på det! Du lever i ett hushåll med massa resurser. Skola hastigt upp barnen till att bli dina parhästar i köket. Om de lär sig grunderna till tio vardagsrätter har ni kommit jättelångt, säger Harriet.

Kunskap kring matlagning har du glädje av hela livet och enligt Harriet Strandvik är en färdighet den finaste livsgåva du kan ge till någon. Den hemlagade mat du har fått dofta och smaka på som barn skapar soliga minnen som industrins färdiga lösningar inte rår på. Att ha med barnen i köket är också en pedagogisk modell som kan råda bot på små matvägrare.

– För sjunde året i rad har jag kört Barnens kockskola på skördefesten. Minikockarnas uppgift är att skära grönsaker, lägga dem i en skål och sedan wokar vi allt med massa kryddor. De älskar det och äter så det står härliga till. Prova själv får du se!