Man håller i ett pappershjärta

För friskare hjärta och kärl

Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken både i Europa och världen i stort. I de många fall som det inte beror på ärftliga faktorer spelar livsstilen en avgörande roll. Sunda vanor över tid minskar helt enkelt risken att utveckla olika sjukdomar i hjärta och kärl.

Hjärt-kärlsjukdom har med cirkulationsorganen att göra, det vill säga hjärtat och kärlen. Kärlkramp, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärtklaffsjukdom, hjärtrytmrubbningar, fönstertittarsjuka och stroke är exempel på olika hjärt-kärlsjukdomar.

Hjärtat är en kraftfull muskel vars uppgift är att pumpa syrerikt blod till kroppens alla organ och vävnader. När allt fungerar som det ska pumpar hjärtat cirka fem liter blod i minuten. För att inte blodet ska rinna åt fel håll i hjärtat är det försett med klaffar som fungerar som backventiler. Från hjärtat leder olika blodkärl ut blodet i kroppen. Ett friskt blodkärl är mjukt och elastiskt och tillåter att blodet strömmar fritt.

Frisk- och riskfaktorer

De bästa sätten för att hålla hjärta och kärl i trim är sunda matvanor, regelbunden fysisk aktivitet, rökfrihet, måttfull alkoholkonsumtion, att begränsa långvarigt stillasittande och ta de mediciner som läkaren skriver ut.

Det som framförallt påverkar cirkulationsorganen negativt är rökning, högt blodtryck, blodfettsrubbningar, bukfetma, diabetes, negativ stress och en stillasittande livsstil. Alla dessa är kända riskfaktorer för olika hjärt- och kärlsjukdomar.

Det farliga placket

Vid kärlkramp och hjärtinfarkt finns inlagringar av fett, så kallade plack, i hjärtats kranskärl. Kranskärlen är kärl som försörjer själva hjärtmuskeln med syrerikt blod. Fettinlagringarna gör att kärlet blir trångt och stelt. Vid kärlkramp (angina pectoris) är kärlet så trångt att blodförsörjningen blir otillräcklig vid stress eller ansträngning, då behovet av syrerikt blod till hjärtmuskeln ökar. Det leder till bröstsmärta, som emellertid går över vid vila.

Vid hjärtinfarkt har placket i kärlet brustit. Då svarar kroppen med att bilda en blodpropp som helt kan stoppa blodflödet till den del av hjärtmuskeln som försörjs av kranskärlet. Det leder till allvarlig syrebrist och celldöd. Intensiv bröstsmärta som kan stråla ut mot vänster axel och arm och ibland även till halsen och käken är klassiska symtom på hjärtinfarkt.

Vid fönstertittarsjuka (claudicatio intermittens) finns förträngningar i pulsådrorna i benen, vilket leder till smärtor under exempelvis promenader eftersom benens muskler inte får tillräckligt med syrerikt blod.

Hjärtsvikt, klaffsjukdom och arytmier

Vid hjärtsvikt är hjärtats pumpfunktion nedsatt. Det kan bero på att hjärtat fått skador i samband med en hjärtinfarkt. Högt blodtryck eller läckage i klaffarna är andra orsaker. De vanligaste symtomen på hjärtsvikt är trötthet och andfåddhet, svullna fotleder och att man behöver gå upp och kissa på natten.

Hjärtklaffarna kan vara skadade på olika sätt. Det absolut vanligaste är att aortaklaffen, det vill säga klaffen mellan hjärtats vänstra kammare och stora kroppspulsådern, är förkalkad, så kallad aortastenos. Blodet får svårt att passera från hjärtat och ut i kroppen, vilket ökar belastningen på hjärtat. Tillståndet är vanligast efter 70 års ålder, och det förekommer tre till fyra gånger oftare hos män än hos kvinnor. Andfåddhet och yrsel är vanliga symtom.

Vid hjärtrytmrubbningar, arytmier, fungerar inte hjärtats elektriska system som det ska. Det finns en rad olika typer av hjärtrytmrubbningar, från helt ofarliga extraslag till livshotande kammarflimmer. Den vanligaste hjärtrytmrubbningen är förmaksflimmer.

Hjärninfarkt och hjärnblödning

Stroke är samlingsnamnet på tillstånd som uppstår när en del av hjärnans nervvävnad plötsligt drabbas av hämmad syretillförsel. Syrebristen uppkommer till följd av en blodpropp i något blodkärl, så kallad hjärninfarkt eller ischemisk stroke, eller en bristning i något kärl inne i hjärnan eller på hjärnans yta, så kallad hjärnblödning eller hemorragisk stroke.

Kärlskadorna orsakar hjärninfarkt i cirka 85 procent av fallen och hjärnblödning i resterande fall. Symtomen är likartade med nedsatt känsel eller förlamning i ena kroppshalvan, talsvårigheter och förlust av synfält. Vid hjärnblödning kan man även drabbas av kraftig huvudvärk och kräkningar.

Vikten av en sund livsstil

En sund livsstil är grundläggande för att undvika hjärt-kärlsjukdom. Rökning fördubblar exempelvis risken för sjukdom i hjärtats kranskärl.

Hälsosamma matvanor med mycket grönsaker, frukt, bär, fullkorn och fet fisk minskar nivåerna av det skadliga LDL-kolesterolet, som bidrar till att bygga upp fettinlagringar i kärlen. Måttlighet med alkohol minskar risken för hjärtsvikt och hjärtrytmrubbningar.

Regelbunden fysisk aktivitet motverkar högt blodtryck, som är en stark riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, inte minst för stroke. Dessutom bidrar motion till att man håller vikten och undviker bukfetma.

Långvarig stress utan möjlighet till återhämtning kan leda till ökat blodtryck och förhöjda blodfettsnivåer.

En andra chans i livet

För den som redan drabbats av en hjärtinfarkt är det nödvändigt att lägga om sin livsstil för att avsevärt minska risken en andra infarkt.

Forskning visar att regelbunden fysisk träning har lika god effekt på hjärtinfarktpatienter som blodfettssänkande läkemedel. Grundläggande är därför att delta i fysiska aktivitetsprogram, men även att sluta röka, lägga om kosten och vara noga med att följa läkarnas anvisningar beträffande medicinering.

Källor: WHO, European Heart Network (European Cardiovascular Disease Statistics 2017), Hjärt-Lungfondens skrifter Kärlkramp, Hjärtinfarkt, Hjärtsvikt, Hjärtklaffsjukdom och Stroke, netdoktor.se samt Swedehearts årsrapport 2018.

Äpple med ett hjärta på

Ligger du i riskzonen?

Som Ömsen Hälsa-kund ingår en träff med en hälsocoach. I god tid före den första träffen får du lämna några blodprover. Dessa, tillsammans med en livsstilsenkät som du fyller i när du bokar hälsoträffen, ligger till grund för ert samtal. Det ger dig svart på vitt hur dina värden ser ut, och vill du får du konkreta tips och råd på vad du kan göra för att förbättra din hälsa.

Så ta chansen – ta ett aktivt beslut och boka in din hälsoträff redan i dag, för fler friska dagar.

Fler artiklar

Du vet väl om att vi har en app!

Du som kund kan ladda ner den här.